Kamtjatkabjörk, Betula ermanii, är en björk som härstammar från norra Asien och används i Sverige främst som prydnadsträd. Den odlas i trädgårdar och parker i södra och mellersta Sverige där den uppskattas för sin snövita bark och robusta vinterhärdighet.
Växtplats och anpassning i Sverige
I Sverige trivs kamtjatkabjörken bäst i soliga till halvskuggiga lägen med väldränerad jord. Den är härdig i zon 1–3 och klarar normalt svenska vintrar, men bör skyddas mot starka vindar och uttorkande förhållanden. Trädet används ofta som solitär eller i grupper i större trädgårdar och parker.
Utseende och tillväxt
Kamtjatkabjörk kan bli mellan 15 och 25 meter hög och har en tät krona med relativt raka grenar. Den vita, släta barken är ett av dess kännetecken och flagar av i tunna skivor, vilket ger ett dekorativt intryck. Bladen är äggrunda med rundade flikar och blir vackert gula på hösten.
Jordmån och vattenbehov
Trädet föredrar sur till neutral, väldränerad jord med god fuktbalans. Det är relativt torktåligt när det väl etablerats men gynnas av regelbunden vattning under torra perioder, särskilt under de första åren efter plantering.
Skötsel och plantering
Kamtjatkabjörk är lättskött och kräver få insatser. Plantering sker bäst på våren eller hösten i lucker jord. Beskärning behövs sällan, men kan göras för att forma kronan eller ta bort skadade grenar. Ungplantor bör skyddas mot gnagare och kraftiga vindar.
Klimat- och vinterhärdighet
Arten är härdig i kyliga klimat och tål svenska vintrar väl, vilket gör den lämplig för odling i södra och mellersta Sverige. Den kan dock vara känslig för sena frostnätter under våren.
Användning i svenska trädgårdar
Kamtjatkabjörk används främst som prydnadsträd tack vare sin vackra bark och form. Den fungerar väl som solitär eller i grupper och bidrar med ljus och struktur i trädgårdar och parker året runt.