Hampa är en ettårig ört som odlas i Sverige främst som industri- och fibergröda. Den förekommer inte vilt i landet, men odlas lagligt på många platser – framför allt i södra och mellersta Sverige – under förutsättning att den tillhör godkända låg-THC-sorter som är registrerade inom EU:s sortlista. I svenskt jordbruk används hampa till fiber, fröer, strömaterial och vissa specialprodukter, och odlingen har ökat i takt med att intresset för hållbara grödor ökar.
Hampa är anpassningsbar och växer bra i svenska somrar där dagarna är långa och ljuset är intensivt, något som bidrar till kraftig tillväxt.
Utseende
Växtform och höjd
Hampa är snabbväxande och kan i Sverige nå höjder mellan 1,5 och 3 meter under en odlingssäsong. I gynnsamma lägen, särskilt i södra Götaland, kan den bli ännu högre. Stjälken är rak, styv och fibrös och grenar sig sparsamt, vilket är en fördel vid fiberproduktion.
Blad
Bladen är handflikiga och består oftast av 5–9 smala flikar. De är mörkgröna, smala och sågkantade. Den karakteristiska bladformen gör att arten lätt känns igen även i tidiga utvecklingsstadier.
Blommor och frö
Arten är vanligtvis tvåbyggare, vilket innebär att han- och honblommor sitter på olika plantor. I industriella odlingar i Sverige används ofta sorter som är anpassade för fröskörd eller fiberproduktion.
Fröna, ibland kallade hampfrön, är små, hårda och ovala och används i livsmedel eller som sådant utsäde för ny odling.
Utbredning och odling i Sverige
Hampa odlas i flera delar av landet men är vanligast i:
-
Skåne
-
Halland
-
Östergötland
-
Västergötland
-
Uppland
-
Värmland
I norra Sverige förekommer odlingen mer begränsat eftersom den kortare växtsäsongen kan påverka avkastningen. Sorter som odlas här måste vara extra tidiga.
Odlingen är reglerad och kräver att odlaren använder godkända EU-sorter med mycket låg halt av THC. Hampan odlas särskilt där jordarna är bördiga eller där man vill förbättra markstrukturen eftersom rötterna är djupa och kraftiga.
Växtplats och habitat
Markförhållanden
Hampa trivs bäst i:
-
Mullrika och näringsrika jordar
-
Lätt lerjord eller lerblandad sandjord
-
Väldränerad mark
-
Jordar med god struktur och hög syretillgång
Den är relativt tålig men växer sämre i tunga lerjordar som blir stående blöta. I Sverige används ofta hampa för att förbättra jordstrukturen i växtföljdssystem.
Ljus och klimat
Hampa kräver mycket ljus och värme under växtperioden. De långa sommardagarna i Sverige gynnar tillväxten, men kalla och blöta vårar kan fördröja etableringen.
Arten klarar lätt frost dåligt, så sådden görs när marktemperaturen stabiliserats under försommaren.
Vatten
Hampa behöver jämn markfukt för att växa kraftigt. Svenska somrar med omväxlande sol och regn är ofta gynnsamma. Under extrema torrperioder kan tillväxten minska kraftigt.
Tillväxt och utveckling
Hampa växer snabbt under sommaren och räknas som en av de snabbast växande grödorna som odlas i Sverige.
Den når oftast full höjd i juli–augusti och är klar för skörd i augusti eller september beroende på sort och användningsområde.
Fiberhampa skördas vanligtvis tidigare när fibrerna är som bäst, medan fröhampa får stå längre tills fröna mognat.
Anpassningar till svenska förhållanden
Hampa har flera egenskaper som gör den lämplig i svenskt klimat:
-
Snabb tillväxt: gör att växten konkurrerar väl mot ogräs utan kemiska insatser.
-
Djup rot: förbättrar markens struktur och binder jorden.
-
Torktålighet: klarar torra perioder relativt bra när rötterna etablerats.
-
Låg sjukdomsbenägenhet: klarar sig ofta utan bekämpningsmedel.
I svenska odlingssystem används hampan ibland som gröda för att återställa jordens struktur och minska ogrästrycket inför nästkommande grödor.
Ekologisk betydelse
Hampa bidrar till biologisk mångfald på flera sätt:
-
Fungerar som skydd för smådjur i täta bestånd.
-
Producerar pollen som besöks av insekter, även om blommorna inte är nektarproducerande.
-
Ger skuggning som motverkar ogräs utan att skada markens mikroorganismer.
Vid ekologisk produktion är hampa ett uppskattat inslag, eftersom den kräver få insatser och är relativt självgående.
Användning i Sverige
Hampa används i flera svenska branscher:
Fiber
Fibermaterial från stjälken används till:
-
Textilier
-
Isoleringsmaterial
-
Biokompositer
-
Strömaterial för djurstallar
Fiberhampa är den vanligaste formen av kommersiell odling.
Frö
Hampfrön används i:
-
Livsmedel (t.ex. granola, bakning, växtbaserade drycker)
-
Fågelmat
-
Oljepressning
Jordförbättring
Hampa används också som gröngödsling eller som en gröda som bryter upp hårda jordar.
Skötsel i Sverige
Vid odling i mindre skala eller trädgård kräver hampa:
-
Solig växtplats
-
Näringsrik jord
-
God dränering
-
Regelbunden vattning i etableringsfasen
-
Sådd efter att risken för frost är över
I trädgårdsmiljöer kan den bli mycket hög och behöver ofta stöd om den ska stå solitärt.
Förväxling med liknande arter
Hampa kan förväxlas med:
-
Humle (Humulus lupulus) – liknande bladform men slingrande växtsätt
-
Vissa arter av lönn – unga blad kan vara snarlika
-
Vildväxande trädgårdsrymlingar från fröblandningar
Det som kännetecknar hampa är den upprätta växtformen, de handflikiga bladen och den höga, raka stjälken.
Status och förekomst
Hampa är inte vild i Sverige men odlas på många håll som jordbruksgröda. Den räknas som en lovande gröda i hållbara och ekologiska odlingssystem och är inte invasiv.
Intresset för hampa har ökat markant i Sverige de senaste åren, främst på grund av dess användbarhet inom fiber- och livsmedelsproduktion.