Flavonoider har under de senaste åren marknadsförts som helt naturliga antioxidanter som härrör från växter.
I de flesta människors sinne är antioxidanter ”något hälsosamt som hjälper till att stärka vårt immunförsvar genom att attackera fria radikaler”.
Därför antar de flesta att dessa naturliga antioxidanter måste vara hälsosamma. Faktum är dock att det finns få vetenskapliga bevis för flavonoidernas effekter på människors hälsa, och de studier som finns har i allmänhet varit små och utan tydliga resultat.
I den här artikeln går vi igenom alla de viktigaste aspekterna av flavonoidernas inverkan på hälsan, men också vad flavonoider är, vilka typer det finns etc.
Flavonoider finns i många av de frukter, grönsaker och örter som ingår i vår dagliga kost
Vad är flavonoider?
Flavonoider är en grupp fytonäringsämnen som ingår i en ännu större grupp antioxidanter som kallas polyfenoler. Majoriteten av flavonoiderna är naturliga färgämnen som finns i växter.
Till exempel är flavonoider det viktigaste färgämnet i blommor och även det färgämne som ger blombladen deras röda och blå färger.
Tidigare kallades flavonoider för vitamin P, men denna term används inte längre. Detta beror främst på att flavonoider kemiskt sett inte är vitaminer.
Flavonoider har dock flera viktiga näringsmässiga effekter på människors hälsa och det är bland annat dessa effekter som vi granskar i den här artikeln.
Vilka livsmedel innehåller flavonoider?
Vissa flavonoider (t.ex. katekin) är mycket vanliga i människans kost och finns i praktiskt taget alla växter. Andra (t.ex. quercitin) finns också i alla växter, men i mycket mindre mängder. Överflödet och mångfalden av flavonoider innebär att människor och djur konsumerar relativt stora mängder av dem i sin kost. Vissa livsmedel innehåller dock särskilt mycket flavonoider – bland annat dessa:
- Aprikoser
- äggplantor
- Bananer
- Bladselleri
- Blåbär och andra bär
- Broccoli
- Citrusfrukter
- Ginkgo biloba
- Grönkål
- Grön paprika
- Havtorn
- Jordnötter
- Kakao
- Körsbär
- Lök
- Mjölktistel
- Persilja
- Rölleka
- Sojabönor
- Svart te, grönt te och oolongte
- Spenat
- Hagtorn
- vin
- Äpplen
Observera att koncentrationen av flavonoider mycket ofta är högre i skalet än i själva frukten, nöten eller växten. Hos jordnötter är det t.ex. det röda skalet (eller skalet) som har en särskilt hög halt av flavonoider.
Dessutom bör det nämnas att flavonoiderna i kakao ofta tas bort från kommersiella produkter (t.ex. kakaopulver och choklad – inklusive mörk choklad) eftersom de har en bitter smak. Flavonoiderna finns dock ofta i mjölkchoklad, men vissa experter anser att mjölken i chokladen stör upptaget av flavonoiderna och därmed begränsar de eventuella hälsofördelar som kan ha uppnåtts.
Flavonoidernas effekt på hälsan
Innan flavonoidernas positiva hälsoeffekter började uppmärksammas hade den medicinska vetenskapen länge undrat varför förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar i allmänhet var betydligt lägre bland japaner och fransmän än hos resten av befolkningen i västvärlden.
När man upptäckte det höga flavonoidinnehållet i grönt te och rött vin – som japaner respektive fransmän dricker mycket av – förstod man för första gången att det fanns ett samband mellan flavonoidintaget och förekomsten av hjärt-kärlsjukdomar.
Vetenskapliga studier
Även om det nu finns många vetenskapliga studier om flavonoidernas potentiellt gynnsamma effekter på människors hälsa, finns det fortfarande inga bevis för att de kan användas för att förbättra vår hälsa eller lindra vissa typer av hälsoproblem.
Under de senaste åren har många företag inom hälsokostindustrin och på andra håll hävdat att flavonoider har nästan ”mirakulösa” effekter på hälsan, särskilt deras roll som antioxidanter. Men även om det låter bra att flavonoider är ”naturliga antioxidanter” är faktum att den medicinska vetenskapen vet väldigt lite om vare sig flavonoider eller antioxidanter och deras effekt på människors hälsa – och som sagt, det finns ingen vetenskaplig forskning som stöder företagens påståenden.
Antioxidanter
Även om flavonoidernas antioxidativa egenskaper har använts för att hävda att flavonoider är fördelaktiga för hälsan, har flera studier visat att flavonoider i allmänhet absorberas dåligt av människokroppen och att de som absorberas snabbt utsöndras.
Resultaten av ovanstående studier tyder på att flavonoidernas antioxidativa aktivitet i kroppen är extremt begränsad och att den ökning av antioxidantaktiviteten i blodet som ses efter intag av flavonoidinnehållande livsmedel inte direkt orsakas av flavonoiderna, utan istället av ökad urinsyraproduktion på grund av depolymerisering och utsöndring av flavonoider.
Inflammation
Inflammation är inblandad i en lång rad sjukdomar och misstänks också vara orsaken till vissa systemiska sjukdomar och liknande. Exempel är cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och celiaki.
Vissa studier har visat att flavonoider kan påverka kroppens antiinflammatoriska mekanismer via sin förmåga att hämma reaktiva syre- och kväveföreningar. Vissa studier har också antytt att flavonoider kan hämma den proinflammatoriska aktiviteten hos enzymer som är involverade i produktionen av fria radikaler och förändra intracellulära signalvägar i immunceller.
Alla dessa egenskaper anses dock inte vara vetenskapligt bevisade och det är ännu inte känt om de kan användas vid behandling av de ovannämnda sjukdomarna (några av sjukdomarna diskuteras mer ingående nedan).
Kardiovaskulära sjukdomar
Det finns relativt många studier om flavonoidernas effekter på hjärt- och kärlsjukdomar och forskningen hittills har visat att flavonoider kan
- Hämma koagulation, trombosbildning och trombocytaggregation
- Minska risken för ateroskleros (åderförkalkning)
- Sänka blodtrycket och risken för högt blodtryck
- Minska oxidativ stress och relaterade signalvägar i blodkärlsceller
- Förändra inflammatoriska mekanismer i blodcirkulationen
- Förbättra endotel- och kapillärfunktionen
- Förändra lipidnivåerna i blodet
- Reglera kolhydratmetabolismen
- Förändra vissa åldersrelaterade mekanismer
Polyfenoler (som inkluderar flavonoider) och deras effekt på människors hälsa har också studerats flera gånger, men forskarna har ännu inte tillräckligt med data för att använda dem vid behandling av hjärt-kärlsjukdomar.
Cancer
De kliniska studier som finns tillgängliga om flavonoidernas effekter på cancer har visat motstridiga resultat för de flesta cancerformer. Dessutom har de flesta studierna varit för små och retrospektiva. De enda undantagen är:
- magcancer, där flavonoider tros minska risken hos kvinnor och
- rökningsrelaterade cancerformer, där flavonoider bör minska risken hos både kvinnor och män (dvs. alla rökare).
Antibakteriella egenskaper
Det är vetenskapligt bevisat att flavonoider:
- har antibakteriella egenskaper
- kan användas i kombination med antibiotika
- kan undertrycka bakteriella virulensfaktorer
Det behövs dock fler kliniska studier för att avgöra om flavonoider kan användas för att behandla bakterieinfektioner i t.ex. läkemedel.
Flavonoidernas funktioner i växter
Flavanoider finns i många olika växter där de har många olika funktioner. Flavanoider är till exempel de viktigaste växtfärgämnena i blommor, där de skapar de blå och röda färgerna som syns i blombladen. Blommornas färger är särskilt viktiga för att locka insekter och fåglar att sprida sitt pollen.
Dessutom fungerar flavonoider som en form av UV-filter i växter, dvs. de absorberar en del av den skadliga strålning som kommer med solljuset och som annars kan förstöra växtens DNA.
Flavonoider kan också fungera som signalsubstanser eller fysiologiska regulatorer. De kan också ha en hämmande effekt på t.ex. växternas cellcykler eller på främmande patogena organismer som t.ex. svampen Fusarium oxysporum.
Olika typer av flavonoider
Den kemiska strukturen hos flavanoider är i allmänhet 15 kolatomer, bestående av 2 bensenringar och 1 heterocyklisk ring. Deras struktur kan förkortas som C6-C3-C6. Enligt IUPAC-nomenklaturen kan de klassificeras enligt följande:
- Flavonoider eller bioflavonoider
- Isoflavonoider
- Neoflavonoider
Som du kan se i listan ovan är bioflavonoider bara ett annat namn för flavonoider – och inte en ”speciell form” av flavonoider som vissa hälsokostföretag hävdar.
Undergrupper
Det finns mer än 5000 naturligt förekommande flavonoider, som alla härrör från olika växter. De klassificeras efter sin kemiska struktur och brukar delas in i följande undergrupper:
- Antoxantiner
- Flavanoner
- Flavanoler
- Flavaner
- Antocyaniner